Vet inte om jag vågar skriva några fler rader om fjärren. Tror ni måste tycka att jag är dum i hela huvudet som jag velar hit och dit....... ja ni kanske har rätt.
Med Love lärde jag bara in alla skiften utan vad jag kommer ihåg några större problem, med Carma pratar jag om muskelminne och massa annat (förlåt) tjafs.
Förhoppningsvis kommer det här bli vårat bästa moment i slut ändan med tanke på hur väl jag jobbar med det ,-) ( eller inte)
Träff i dag med Talang Jenny, som kom hit till Skärholmen. Bjöd på lunch och fika och delade med sig av sin fantastiska fjärr. Herre jävlar vad bra det var, i stället för att bli inspererad som var Jennys tanke, så blev jag gråt färdig hur i hela friden ska vi kunna få till det och får vi det så inte kommer det bli så där bra.
MEN Jenny coachade oss in i en lugn och fin stämmning, vilket faktiskt gjorde att skifterna blir bättre med en sån spidad hund som jag har.
Carma blev väldigt osäker till en början efter som det inte var så belönings tätt - men efter en stund rättade hon in sig, och några skiften blev riktigt bra. När hon kommer ner i aktivitet och har en lugnare attityd och då är det också lättare att se att hon gör rätt.
Fem dagar har jag lovat Jenny att ge den här metoden. Och fem dagar ska hon få ;-)) Jag är positiv ;-))
Mia
25 september 2011 19:08
Hej! Mia heter jag (också) och har kommit med i talangtruppen (också) och har ångest över min fjärrdirigering (också) ;)!
Ville bara lämna ett avtryck och säga hej, och så ses vi i oktober :D!
http://k9konsulten.wordpress.com

Jenny
27 september 2011 22:50
Ha ha...jennys fjärr!Är väl inget speciellt egentligen men för oss är det väl det eftersom vi är fartnördar och gillar att belöna. Som många andra ;-) och det blir lite svårt då!
Jag har länge bett till gud att dom ska ta bort fjärren helt för det bara gick inte att få min långbenta snabbrörliga hund att röra sig rätt-vad för metod jag än körde. Nu inser jag att det inte är metoden, utan mer känslan hos hunden - och mig.
Efter inspiration från Jonte Eklöv, började jag jobba med att belöna rätt känsla hos hunden, mindre belöningar, rätt belöningar på rätt ställe och för rätt känsla. Tydlighet i vad som är rätt och fel på ett fint sätt. Aktiva hundar som Carma och min egen hund vill bara ha action och belöningar-dom är vana vid det. Men det funkar inte när vi vill ha mjuka rörelser. Då måste hjärnan och känslan i musklerna komma in. När vi bekräftar med belöningen vilket ofta drar upp hundens belöningsförväntan, så förstör vi ju egentligen det vi nyss bekräftat..lugna rörelser! Hunden blir spänd och förväntansfull. Vill hellre lära den att är du mjuk och lyhörd blir det rätt.. Därav mindre belöningar men väl valda vid rätt känsla..det ska löna sig att anstränga sig och känna efter..mer än fart...
För att hunden ska kunna vara mjuk i rörelserna bakåt behöver den vara mjuk i rörelsen uppåt, som i ställandet. Därför har det varit bra att emellanåt belöna mjuka ställanden och viktförskjutningen. Det häftiga är att jag nu kan se redan innan hon gjort skiftet om det kommer bli bra eller inte, det syns i ögonen.. Jag har på kort tid fått en helt ny hund vad gäller fjärren. Hon har rätt känsla i kroppen och tänker rätt. Inte jämt, men mycket mer ofta än förr! För mig har det tagit tid att inse att jag måste få min hund att inse att det inte är farten utan rörelsen jag vill ha...det är ju egentligen självklart men så svårt att banka in i sitt huvud;-) Jag är ju bara människa....;-)
http://www.jennymorales.wordpress.com
Eva-Liz
28 september 2011 08:30
Takk for utførlig forklaring.Ligner veldig det jeg har måttet innse med Cornelia,som er et lite hurtig tog:):)Samtidig er hun belønnings freak.
http://www.kennelsoltrollet.com