Fotgåendet har jag alltid tyckt varit ett trist moment, mycket på grund av att jag själv inte har något flyt när jag går, mina fötter gör lite som dom själva vill - men nu efter 8 år  har polätten trillat ner (för en del tar det lång tid  ;-)))) Lotta har gått igenom det här med mig tusen gånger men jag har inte fått till det  - men  andra gången på  hennes kurs  drog hon det för elftefjärde gången ;-)) och jag bara förstod hur hon menade, så nu tycker jag att det är riktigt roligt .

Tror risken är större att det blir bra för hunden  om man gör alla vinklar och stegförflyttningar på lika dant sätt varje gång, än som det har varit för Love och mig, lite hipp som happ ;-))

Fick hjälp i tisdags att klicka Carma när hon gick fint, vilket blev väldigt bra och matte Mia belönade till slut som hon skulle...........hur svårt får det vara ;-)))

Nu tränar vi i köket och i morse kändes det som det finns hopp för mig,  jag belönade flera gånger helt rätt ;-)

Det är inte lätt när man har en Love som man måste peppa  och nu en Carma som man måste dämpa. Det gäller att tänka till, tur man har tränings kompisar som ser och hjälper till.

I dag efter simningen blev det märgben