Det här med att ha en blogg är ju väldigt ambivalent. För det mesta tycker jag att det är fantastiskt roligt, ifrån att ha varit sämst i ämnet "svenska" i skolan så tycker jag i dag att det är jätte kul att skriva och formulera mig,  otroligt otippat om ni hade frågat min lärare Margaretha.

Men ibland är det här med blogg mindre kul. När Carma varit sjuk har jag starkt funderat på att lägga ner. Det kan fungera att skriva om mindre bra saker ett tag,  men i långa loppet blir det förbaskat trist. Det är då bara bilder infunnit sig på sidan. Tack och lov har hon frisknat till och lusten att skriva har kommit tillbaka.

Att det är folk där ute som läser min sida har jag förstått. För det mesta är det samma  personer som kommer med en liten kommentar, vilket är väldigt uppskattat av mig    Men sen finns det dom här andra som läser och aldrig kommenterar. I dag träffade jag en    

Tänk att det är några där ute som vill följa oss och tycker det är roligt .............................Man blir så glad