Att hålla sig sysselsatt gör att man tänker på annat. Och det passar ju jätte bra just nu att det är så mycket på gång. Jag sliter med mina filmer till kompletteringen till instruktörsutbildningen, för att få certifikatet.  Jag ska filma två ekipage i sju delar och visa hur jag instruerar dom   I vanliga fall hade jag inte tyckt det vart svårt men nu med en kamera i nyllet och i det läget säga bra saker på rätt ställe är knepigt.  Sen att Eva ska titta på det här och bedöma gör inte saken lättare. Men jag kämpar på - tänker att det värsta som kan hända är att Eva inte godkänner mig   Då ligger dom där guldfiskarna illa till eller varför inte frimärkssamlingen.   Nä jag skojar så klart  - men det är nervöst   

Det här med rally lydnad har jag hört och fått för mig att det är super lätt. Har man tävlat lydnad så behöver man knapp träna det är bara att köra på - lätt som en plätt   

Kan tala om att så är det inte   Det är väldigt många skyltar i nybörjarklass, och dom är nästan oläsbara, man måste hålla ihop fötterna och hålla sig nära skyltarna men inte för nära om dom ska gå in på höger sida,  ibland ska man vara på vänster sida om skylten,  ibland framför. Snurra 360 grader eller 270 grader, Ibland ska man vara på vänster sida om konen andra gånger på höger sida??? och jag kan fortsätta……….. men ni hör ju,  det blir inte lätt   Att Carma ska klarar det här det är jag inte ett dugg orolig över, om jag bara är tydlig och visar hur det ska vara så kommer det att fungera. Nä problemet det är jag. Jag måste nog fasiken träna för att kunna tävla   

Jag gillar att aktivera Carma, göra saker ihop, ha ett mål. Just nu är allt det obefintligt, känns såklart lite konstigt. Har bestämt mig för att inte satsa på lydnaden, vi lägger ner. Vill inte vara med om fler bakslag, har så många gånger varit på gång i träningen och börjat tänka tankar att tävla henne lite mer frekvent så vi får lite tävlingserfarenhet. Men hinner knappt titta i tävlingskalenden så är det stopp. Vi är nöjda med vårt championat och där får det ta slut.

Är i dag ändå ganska tillfreds med tanken, Carma går först och hon måste må bra. Tänker köra lite jakt i lagom nivå, spår och några av dom momenten som är i högre. Sen har jag börjat kika på Rallylydnad. Ja vad gör man inte för lite aktivering, många verkar tycka rallyn är jätte kul. Så vi tänker prova, Botkyrka hade en provar på dag i lördags Carma och jag hängde på låset. En bana var uppställd, vi gick igenom den och jag undrar om Carma ens var medveten om vad vi gjorde   Tänker anmäla till tävling så får vi se hur det går  

Hann även med lite valpmys, Jösses vad såna söta luktar gott. Åtta stycken, fyra tikar och fyra hanar. Uppfödaren poängterade  att det fanns en tik kvar till försäljning  Jag tackade men avböjde, det är för tidigt. 

Love sorgen är fortfarande stor, kommer över en på dom mest dumma tillfällena   Ibland passar det sig inte att gråta, men vad gör man - livet ser ut så här nu. Men det blir ju bätte och bättre. 

Livet har verkligen ändrat sig sen Love gick bort, en hund är ju rena semestern. Och speciellt en Carma. Att det ibland uppstod problem på våra promenader när Love var med är ingen hemlighet det vet alla som bor här. Hon gillade inte när hundar kom för nära, tyvärr hadde vi under åren många hundar i området som kommit fram till oss lösa, det satte sina spår på henne. Och dom dåliga erfarenheterna gjorde att hon motade olle i grind bara hon såg jyckarna. Vi har fått tagit ordentliga lovar för att Love inte skulle prata med för hög röst. Ibland lyckades vi inte och då lärde sig carma hur det skulle gå till - inte bra.

Kvälls promenaden delade jag alltid på dom, mörker och andra hundar - Hemska tanke, ingen bra kombination.

I dag ser våra promenader helt annorlunda ut. Carma skvallrar på allt som rör sig, passerar andra hundar lös vid min sida, mer uppmärksam på mig, tigger godis vid sidan, är ibland tvungen att säga åt henne att gå och kissa. Ja promenaderna är rena fröjden   Kan nästan inte fatta att det kan vara så här enkelt.

Men tacksam över dom erfarenheten jag fått av min fina Love. Hade jag börjat mitt hunderi med Carma då hade jag varit odräglig i mina tankar om " Hur svårt kan det vara att ha hund" men nu vet jag - det är inte alltid så jäkla lätt.