Carmas "dag" blev ju bra men den där spårningen hade vi nog kunnat strunta i. Spåret blev lagt i en liten skogs dunge här i krokarna. Jeanette som kan området var spårläggare. Det började riktigt bra Carma hittade varenda pinne

men någonstans på hälften gick det åt pipan. Vi hamnade på en tomt där husfolket höll på att kratta - insåg snabbt att det här är fel försökte hitta tillbaka ringde till och med Jeanette. på något vis hamnade vi uppe på ett berg där utsikten var fantastisk.

Det var det fler som tyckte, i skrevorna låg det par och pussades - Carma markerade dom jätte fint .Här selade jag av ringde Jeanette på face-time och fick vägbeskrivning hem. Lite snoppet blir det när man kommer vilse. Carma fattade ingenting. På vägen hem hittade hon en rådjursklöv ÄNTLIGEN jag hittade slutet såg det ut som hon tänkte när hon kom springandes med den i munnen   

Vi åkte hem och tog fram ett vanligt ben från frysen i stället.

På kvällen fick vi besök av små barnen och dom där som ligger ner är en favorit att få ligga nära - spelar ingen roll att dom greppar tag i pälsen lite hårt, nästan så hon tycker det är lite mysigt 

I dag blir min fina Carma 5 år. Läste mitt inlägg när hon fyllde 1 år - gladare och nöjdare matte fick man nog leta efter, men jag kommer så väl ihåg vårt första år. Kunde inte fatta att en hund kunde vara så fantastisk,  jag var helt kär i min lilla valp hon var så bedårande på alla sätt och vis. Och det har verkligen hållit i sig. Hon är mig lika kär i dag, om inte mer   

Svårt att förklarar för en icke hund människa ( försöker inte ens) men ni andra förstår säkert vad jag menar. Alla mina hundar jag haft har varit speciella och fina på sitt sätt men den här lilla gula är något alldeles extra hon matchar mig väldigt bra. 

Så klart hon har sina sidor som är mindre trevliga, men jag klarar av att leva med dom. 

Dom här fem åren har stundtals varit väldigt omtumlande av motgångar men en del medvind har vi också haft. Carma har lärt mig massor - brukar skoja om att det är synd att jag inte var under utbildning till veterinär, tänk var mycket "grattis" in real life information jag hade fått bara på min egna hund. 

Tack och lov uppväger all medgång och hennes fina personlighet dom svarta molnen på himlen. I dag känns hon stabil och så frisk hon kan vara. Jag hoppas på många år till. 

Spår, ben och god mat står på födelsedags agendan    

I dag är det precis ett år sedan Love gick bort, men hon är fortfarande med. Hon står på hyllan i köket och jag kan för mitt liv inte gräva ner henne någonstans som kanske var tanken från början. Har ingen aning om vilken plats som kan kännas bra. Den enda plats jag kan tänka mig är i min egen kista, vilket jag hoppas tar ett tag till. Tills dess står hon där hon står   

Så fort William äter något ser Carma till att vara på första parket och släpper honom inte med blicken. 

På Nynäshamns BK eller rättare sagt i ett ridhus. Tur att man har en sån stabil hund som inte berörs av att vinden tog tag i taket som var i tält och då uppstod det lite ovanliga ljud. Men vi förare blev nog lite skrajsna när vi kom in i miljön - hur ska det här gå? Men som sagt där hade inte vi våra problem.

Tre rejäla missar lyckades vi få till. Den första kom redan i platsliggningen. Carma influerades av alla BC som fanns på plats eller så har Mini lärt henne hur man kan göra. - Gå bara ner till hälften när hon säger "NER" frys i rörelsen gärna med ena benet i luften och stirra på en punkt i fjärran - kan stå ett får där. Kan säga att Carma följde instruktionerna till punkt och pricka. Tre ner kommandon blev det innan reterivern gick ur sin eyaning.

Fadäs nummer två  - Missade ett skifte i zätat, inga konstigheter egentligen vi brukar göra det. Sitt är problemet.

Nummer tre : fjärren, där fick vi en 5:a men jag är ändå väldigt nöjd - hatar egentligen att skriva så här en 5:a kan man ju inte vara nöjd med - säger nu ni. Nä helt rätt det är skit dåligt MEN vårt problem på tidigare tävlingar har varit att hon går ur jobb hon tänker bara belöning - var ligger min belöning eller vem kan ha hand om min belöning osv. det gör att hon tittar överalt och ingenstans och inte på mig……det betyder att hon missar alla jävla skiften som jag står och viftar med. Har tränat det här både i detalj och i helhet. Vilket visade sig har givit resultat. TJOHOOOO. Men tillbaka till 5:an - jag lägger ner henne går därifrån ställer upp och säger "sitt" carma vrål stirrar på mig men ligger stilla  jag säger sitt igen Carma stirrar på mig och ligger stilla   Tredje försöket sätter hon sig upp och resten av skiftena  går i en rasande fart för att komma ikapp men hon tittar på mig hela tiden. inga blicksläpp   Inget belönings tänk. 

Resten av momenten gick som en dans en 9:a på friaföljet fick mig att le  Kul dag med många trevliga bekantskaper både nya och gamla. 278 poäng slutade kalaset med. 

Vilket alltid är skönt men det är mycket som ska hinnas med   Träff med Monika på morgonen. Promenad och spår stod på schemat. Carma fick sig ett litet skogs spår som sen gick vidare till ett grus spår. Och man kan helt klart säga att dom hårda spåren har verkligen tagit sig. Monikas Avichi 7 månader spårade fantastiskt   Nästa gång kan man nog utmana honom lite mera.

Till lunch blev det träff med barnbarnen, fick lite extra tid med lilla Lilly när William sov   

Glad för det mesta   

Sen iväg mot nästa projekt. Kontrakt skrivning av huset till landet. Vi gick igenom alla detalljer igen, vilket tak vi ska ha hur fönstrerna ska sitta osv. Ändrade ytterdörren till lite mindre lull lull - men anars kändes allt bra. Leverans i Maj   Känns väldigt läskigt - men nu är vi på gång   

Avslutade dagen med yoga 

Snart där