På Nynäshamns BK eller rättare sagt i ett ridhus. Tur att man har en sån stabil hund som inte berörs av att vinden tog tag i taket som var i tält och då uppstod det lite ovanliga ljud. Men vi förare blev nog lite skrajsna när vi kom in i miljön - hur ska det här gå? Men som sagt där hade inte vi våra problem.

Tre rejäla missar lyckades vi få till. Den första kom redan i platsliggningen. Carma influerades av alla BC som fanns på plats eller så har Mini lärt henne hur man kan göra. - Gå bara ner till hälften när hon säger "NER" frys i rörelsen gärna med ena benet i luften och stirra på en punkt i fjärran - kan stå ett får där. Kan säga att Carma följde instruktionerna till punkt och pricka. Tre ner kommandon blev det innan reterivern gick ur sin eyaning.

Fadäs nummer två  - Missade ett skifte i zätat, inga konstigheter egentligen vi brukar göra det. Sitt är problemet.

Nummer tre : fjärren, där fick vi en 5:a men jag är ändå väldigt nöjd - hatar egentligen att skriva så här en 5:a kan man ju inte vara nöjd med - säger nu ni. Nä helt rätt det är skit dåligt MEN vårt problem på tidigare tävlingar har varit att hon går ur jobb hon tänker bara belöning - var ligger min belöning eller vem kan ha hand om min belöning osv. det gör att hon tittar överalt och ingenstans och inte på mig……det betyder att hon missar alla jävla skiften som jag står och viftar med. Har tränat det här både i detalj och i helhet. Vilket visade sig har givit resultat. TJOHOOOO. Men tillbaka till 5:an - jag lägger ner henne går därifrån ställer upp och säger "sitt" carma vrål stirrar på mig men ligger stilla  jag säger sitt igen Carma stirrar på mig och ligger stilla   Tredje försöket sätter hon sig upp och resten av skiftena  går i en rasande fart för att komma ikapp men hon tittar på mig hela tiden. inga blicksläpp   Inget belönings tänk. 

Resten av momenten gick som en dans en 9:a på friaföljet fick mig att le  Kul dag med många trevliga bekantskaper både nya och gamla. 278 poäng slutade kalaset med.