Hur är det man säger - tråkiga saker kommer sällan ensamma, alla goda ting är tre eller i mitt fall alla onda ting är tre. Känns som det räcker nu, Kämpar på med Love sorgen, det blir väll bättre och bättre. Promenaderna är kusligt lugna   Love har ju på äldre dagar haft åsikter om hundarna och människorna i grannskapet. Men med bara Carma vid min sida händer det inte mycket, hon kan också ha åsikter (hon har ju lärt sig av mästaren) men det är mer som en västanfläkt   

Sen dog diskmaskinen, så nu diskar vi för hand - inte alls så dumt, ro givande och annorlunda   

I går var vi hos veterinären med carma och kom hem med tråkiga nyheter, det vill sig verkligen inte med henne. Säger som många med mig - har aldrig varit med om något liknande. Nä hon är verkligen one of a kind. Nu ska jag gråta en stund för det här sen får man rycka upp sig och "bara" försöka tänka om. Lägga stor planerna åt sidan och tänka smått. 

Carma är ju en hund som kräver aktivering, jag har ju vant henne med det. Hon tigger på promenaden om att få göra något, bjuder på egna beteenden. Hon är en otroligt trevlig träningskompis ger nästan alltid allt, visar inte för någon att det är nått som är fel. Men jag vet om det här och har en skarp blick, till mig visar hon att det inte är bra men det är så lite så går man och tänker på annat så uppfattar man det inte. 

Har aldrig varit med om en hund som litar så på mig och som finner sig i alla lägen. I går hos veterinären var vi tvungna att röntga henne. Jag ville helst inte ge henne lugnande med tanke på hur många gånger hon har fått det vid dom här röntgen besöken. Vi bestämde att Carma skulle röntgas utan sedering. 

Hon låg så stilla i alla positioner, lyssnade på mig men tittade med mörka ögon på den stackars sköterskan som stod bredvid och ville hjälpa till genom att klappa lugnade på Carma - var tvungen att avböja den fina gesten. Han tog bort handen och carma slappnade av. Nä det där gillade hon inte   

Det kanske inte är så märkvärdigt att hon klarade av det här med bravur. Kanske många hundar skulle fixa - ingen aning. Jag har heller aldrig haft en hund som är så säker på hur hon vill ha det. Och dessutom inga kvarstående rädslor, har det varit lite obehagligt så ruskar man av sig det och sen är det släppt. Hade det varit Love så fanns det bara en tanke när allt var klart…..och det var UT. Men när vi var klara kom våran sjukgymnast in i rummet, vi frigjorde carma från bänken hon hoppade ner hälsade på sin favorit tjej Charlotte,  hoppade upp på bänken igen lade sig i "kom och klia mig ställning" och somnade in när Charlotte gjorde sin plikt. Tog sig även en klapp av röntgen personalen,  och nu gick det bra att han kladdade på henne  

Ja hon är verkligen one of a kind   

Stilla - det kan Carma