Vad gör man när tiden inte räcker till, när päls inte är prio ett här hemma. När husse börjar ligga på golvet med saxen och kammen i högsta hugg svärandes över hur jäkla tovig Ove Linder är och väser mellan kamningarna att det här är inte värdigt för en Love i sina bästa år (8 minsan)

Man ringer hundfrisören "Caritha" och frågar om man kan få hyra in sig på en plats för att raka tovfian.

Måste säga att det tog mig emot,  en Briard ska ha sin fina päls. Har man köpt en långhårs hund så har man. Visst man kan klippa dom, så där  lite lagom "gulligt" Men inte raka dom.   men det är ju synd om Love,  att ha så mycket tover plus att hon inte tycker om att bli borstad så valet var tufft men rätt ;-)

Hon verkar trivas i sin nya look, lite kyligt, vilket man kan förstå. Hon har täcke på sig på promenaden vilket är skönt för mig, då ser man inte hur hemsk (förlåt) hon ser ut. Om några veckor har det växt ut så pass så hon ser lite bätte ut. En sten har släppt från mina axlar av dåligt samvete - vilket är en befrielse :)

Börjar med en fin bild - så här såg hon ut en gång i tiden

Nu är det lite andra ton gångar

Kanske kunde bli en tröja ;-)