En märklig sak hände häromdagen, en man kommer fram och frågar om han kan få klappa valpen  - ja det går bra - säger jag ......Carma sitter bredvid mig...han böjer sig ner och börjar att klappa....- Men vad lugn hon är??? - säger han...och börjar att putta på henne lite bryskt......Carma lägger sig på rygg och vill bli klappad på magen ..... - men det är ju en golden??, och det är väl en valp???  säger "gubben" och börjar att slå lite hårdare på Carma för att få igång henne.

Här var jag tvungen att säga till, -Ja det är en goldenvalp och JAG tycker att det är trevligt att hon är så lugn,  så jag tycker att vi behåller henne så TACK......

Det är tur att man har några år på nacken så man kan säga till, det hade jag inte vågat när jag var i 20-30 års ålden   

Eller som den 20-åriga  killen som kom hem till oss, Carma skulle hälsa och hoppar upp med frambenen  och han kör Cesar Millans ...tssch och puttar till henne med fingrarna ...ni vet ....HALLLÅÅÅÅÅÅÅÅ det är en valp ???? och det är inte din hund   

Men vad är det med människor, det här är inte första gången jag är tvungen att uppfostra folk hur man hälsar på en valp, börjar känna mig som en tjurkärring.

Men varför är det så - för inte gör man väl så med barn ????

Va lugn kalle är och så börjar man slå på honom ??? eller kör in fingrarna i sidan när han vill komma upp ???

Det är som om valpar är allas egendom, och speciellt en Golden retriever.... man kan göra lite som man vill, dom är ju så snälla ............ - "vi har haft en golden , så vi kan minsann hund"

Trött blir man................ bara för det så blir det bild på två Golden i dag   

Zita och Carma....riktiga kompisar